Kalkylator för träkrympning
Tangentiell, radiell och volymetrisk krympning per träslag — Wood Handbook 2021 ekv. 4-9.
Välj ett träslag (16 verifierade förinställningar: akacia, gummiträ, eukalyptus, teak, ek, ask, bok, tall …) eller ange en egen krympning färsk→ugnstorr i % och FSP, välj start- och slut-FK och få procentuell krympning och slutmått för tangentiell (brädbredd), radiell (brädtjocklek) eller volymetrisk förändring. Över FSP är måttet konstant; verktyget begränsar FK till FSP i beräkningen.
FAQ
Varför krymper inte veden över FSP?
Över fibrernas mättnadspunkt (FSP ≈ 30 % för de flesta träslag) är cellväggarna helt mättade och överskottsvattnet ligger i cellhåligheterna. Hålighetsvattnet ändrar inte måtten, bara bundet vatten i cellväggarna gör det. Veden börjar därför först krympa när FK sjunker under FSP — därför siktar torkugsoperatörer på en FK långt under FSP för måttstabilt möbelvirke.
Tangentiell mot radiell — vilken är störst?
Tangentiell (tvärs årsringarna, längs brädbredden på plansågat virke) är alltid större än radiell (längs märgstrålarna, tvärs brädtjockleken). Typiskt förhållande: tangentiell är 1,5–2× radiell. För ek är värdena 10,5 % mot 5,6 % (WH tabell 4-3/4-4); för radiata tall 3,9 % mot 2,1 % (färsk→12 % FK).
Hur tar jag hänsyn till både bredd och tjocklek?
Kör kalkylatorn två gånger: en gång tangentiellt med brädbredden, en gång radiellt med brädtjockleken. Vyn för total brädkrympning (på G3-hubbsidan) gör båda samtidigt och lägger till longitudinell krympning (oftast försumbar, ~0,1–0,3 %) för den volymetriska förändringen. Hyvlingsreserven (2,4–3 mm per yta) hanteras separat — se grovmåttverktyget.